Två experter möts – en är expert på tandvård, den andra på sitt eget liv
HÄLSA VÄLKOMMEN!
‹#›
2 Nationella riktlinjer för tandvården – Metoder för munhälsorelaterade levnadsvanor Faktagrupp: Katarina Konradsson Pia Gabre Görel Müller Katri Ståhlnacke
Presentation Vi som presenterar detta tema ingår i faktagruppen för metoder…. Vi är: ‹#›
Patientperspektivet: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i tandvården – bästa tillgängliga kunskap
Hälsoperspektivet är välkommet inom riktlinjerna och ute på klinikerna, patientens perspektiv att det kommer fram i riktlinjerna välkomnar uppgift är att ta fram bästa möjliga kunskap metoder för att nå ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande beteende i den kliniska verksamheten.) Vi ska presentera processen inom munhälsorelaterade levnadsvanor. (Rubriken? Kopplat till levnadsvanor). Vi kommer att beröra vad som är bästa möjliga kunskap inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i tandvården? Patientperspektivet Material och Metod Modellen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande riktlinjer för tandvården Förväntade resultat och Diskussion Sammanfattning Frågor Jag tänker först ta upp litet allmänt om nationella tandvårdsriktlinjer, syftet med dessa samt nämna några skilda förutsättningar som finns om man jämför med riktlinjer för hälso- och sjukvården. Därefter går vi mer konkret in på modellen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Vi kommer att med exempel på hur arbetsprocessen fortskrider. Ni får gärna ställa frågor och komma med synpunkter som vi kan ta med oss i arbetet med riktlinjerna. Vår strävan inom faktagruppen är att föra en dialog och ha ett öppet förhållningssätt till vi alla som berörs av detta arbete. Så har ni funderingar eller synpunkter som kommer fram senare så är ni alltid välkomna att delge oss dessa. Vr uppgift är att ta fram bästa möjliga kunskap metoder för att nå ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande be
Förebygga ↓ Främja ↑
Vad är rätt – vad är bäst? Vem vill veta, vem har nytta av att veta? Patienterna bästa behandling valuta för sina pengar likvärdig behandling Vårdplanerare och politiker vad ska ges resurser Producenter av material och utrustning Behandlarna vad är lege artis vad är effektivt
För vem ska bästa möjliga kunskap tas fram? ‹#›
Evidens Bästa tillgängliga kunskap Hypotesprövande Hypotesskapande
Vad är bästa möjliga kunskap? Evidensbaserad tandvård innebär en systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund Evidens. Bästa tillgängliga kunskap ska ge underlätta bra stöd även om evidensens inte är så stark. Där det inte finns stark evidens visar på kunskapsluckor ‹#›
Bästa tillgängliga kunskap
Randomiserade kontrollerade studier (RCT) Kontrollerade studier (CT) Observationsstudier Fallstudier Konsensus
Vad bygger bästa möjliga kunskap på? Konsensus , omfattande eller expertgrupp som tagit ställning ‹#›
Konsensus Tillgänglig information på alla nivåer läggs samman med klinisk erfarenhet av experter – samsyn skapas
Vad innebär konsensus? ‹#›
…för att de hitta de metoder som bäst behandlar sjukdom men även de som bäst förebygger sjukdom
Bästa tillgängliga kunskap….. Målet: Största möjliga nytta med den resurs som ställts till förfogande (=kostnadseffektiv)
10
Den odontologiska riktlinjeprocessen Tillstånd och åtgärd Bästa tillgängliga kunskap Faktadokument Rangordning 1 - 10 Icke göra FoU
Vad gör en faktagrupp? Faktagruppen fokuserar på det som görs. Faktagruppens uppgift är att lista och formulera de tillstånd och åtgärder som används i Sverige inom olika diagnos eller ämnesområden. Därefter ska faktagruppen ta fram bästa möjliga kunskap metoder inom ett område och sammanställa detta i ett faktadokument som därefter lämnas över till en hälsoekonomisk faktagrupp som kompletterar underlaget med åtgärdens kostnadseffektivitet , innan det går vidare för en bedömning i prioriteringsgruppen. Hur ska denna åtgärd prioriteras i förhållande till andra åtgärder baseras på effekt av åtgärd, evidens och hälsoekonomi. Det kan också resultera i att åtgärden inte ska utföras alls eller bara utföras inom forskning och utveckling eftersom vi behöver veta mer innan åtgärden tas i bruk. (Tillstånds- och åtgärdslistaformuleras Bästa tillgängliga kunskap referentgranskade publikationer beprövad erfarenhet Faktadokument sammanställs ) ‹#›
Smärta och funktionsstörning i mun, ansikte och käkar Total och partiell tandlöshet Sjukdomar i tandpulpa och periradikulära vävnader Sjukdomar i vävnaderna kring tänder och implantat Bett – och tandpositions-avvikelser
Följande områden ingår i nationella riktlinjer för tandvård, inriktade på vuxentandvård, har ett patientinriktat individperspektiv och ska ge rekommendationer för behandling av sex stora diagnosområden: För de två förstnämnda diagnosgrupperna finns förhållandevis god tillgång till kunskapsöversikter. De olika ämnesområden är kopplade till tillstånd/diagnos. ‹#›
Karies
Förebyggande Behandling
Sedan tidigare finns jag med i faktagruppen för karies. Det finns åtgärder för operativa behandling, för behandling av initialkaries. Inom dessa riktlinjer finns flera kariesförbyggande åtgärder som inriktar sig mot prevention. T ex Vilken effekt har kariesförebyggande effekt har extra tillförsel av fluor till vuxna, Sköljning, skenor mm. ‹#›
Vilken kariesförebyggande effekt har minskat sockerintag?
men också Vilken förebyggande effekt har minskat sockerintag? För vuxna med risk för karies och samtidigt högt sockerintag har Socialstyrelsen bedömt att en minskning av sockerintag i mängd och frekvens har en kariesförebyggande effekt och därmed en positiv framtida påverkan på den orala hälsan. En minskning av sockerintag har dessutom bedömts som en kostnadseffektiv åtgärd. Den förebyggande effekten har bedömts av Socialstyrelsens expertpanel eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt Underlaget som har identifierats är inte av tillräcklig kvalitet för att Socialstyrelsen ska kunna evidensgradera slutsatser. Istället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter. Vilken effekt har åtgärden? För vuxna med risk för kronkaries och samtidigt högt sockerintag har minskning av sockerintag (frekvens och mängd) en förebyggande effekt (enkel konsensus). Betydelsen av intagsfrekvensen av socker för risken att utveckla karies har belysts ibland annat Vipeholmsstudien [1]. Ett 50-tal kariesexperter lyfter också fram betydelsen av minskad intagsfrekvens av socker för den nedgång i kariesutvecklingen som iakttagits sedan mitten av 1900-talet [2]. I ett antal systematiska och osystematiska översiktsartiklar belyses kostens roll i kariesprocessen Det finns ett tydligt samband mellan intagsfrekvens och intagsmängd [3-5]. Om en person med risk för kronkaries har en hög intagsfrekvens av socker och stärkelse, medför en påtaglig minskning i intagsfrekvensen san
God effekt OM intaget minskas…
Hur kan vi minska sockerintaget? ‹#›
Hur kan beteenden och vanor påverkas?
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder – vanor, beteende
Hur göra för att människor ska använda fluorsköljning? Och på andra områden… Hur göra så att inte bra hälften av tandytorna blir rengjorda (städa halva rummet?) Hur följs en rekommendation om att använda bettskenan? Är metoder för hur vi genom individuella beteendeförändringar kan nå långsiktiga hälsofrämjande mål något som saknas och är dessa metoder mer eller mindre gemensamt för samtliga områden? Är det något som saknas? Genom att tillföra riktlinjer för hälsofrämjande metoder för beteendeförändringar syftar till att göra både patientperspektivet och tandvårdens hälsofrämjande profil tydligare. Låta hälsan blomma. Man kan säga att i samtliga områden finns det goda råd och rekommendation för en god munhälsa. Dessa foluserar på rådens innehåll. Det som dessutom nu skulle tillföras är ett område som inte talar om innehållet i råden utan på vilket sätt, hur, dessa råd ska kunna följas och implementeras i patientens egen strävan efter god munhälsa. ‹#›
När är hälsofrämjande arbete effektivt? Vad är målet med hälsofrämjande arbete? Mäts nyttan i sjukdomsförekomst eller i vilken grad personen kan ta ansvar för sin egen hälsa? Vad är det övergripande målet?
Tandvårdslagen …lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder… …respekt för patientens självbestämmande och integritet Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten
Prioriteringsutredningen 1995: Vårdens svåra val Förebyggande insatser bör ha mycket hög prioritet, näst efter behandling av livshotande tillstånd. Men kravet är att insatsen har bevisad nytta. Värdet av en insats bedöms av: 1) Insatsen ska göra gott, 2) ska inte skada, 3) ska utgå från att alla människor har lika värde, 4) ska främja rättvisa, 5) ska respektera människors självbestämmande och 6) ska göra största möjliga nytta med givna insatser
Hälsofrämjande metoder påverkar människors levnadsvanor och livsstil – en etisk dimension tillförs
Comments