Lagen träder i kraft den 1 januari 2011. I samband med detta upphör lagen SFS 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) att gälla. Förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område upphör att gälla den 1 januari 2011 och ersätts med patientsäkerhetsförordningen SFS 2010:1369.
Syftet
Patientsäkerhetslagen skall främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag.
Bakgrund
Regeringen tillsatte i april 2007 en utredare Dir. 2007:57 Patientsäkerhetsutredningen överlämnade den 17 december 2008 betänkandet Patientsäkerhet . Vad har gjorts? Vad behöver göras? SOU 2008:117 Patientsäkerhet och tillsyn prop. 2009/10:210 Beslut i Riksdagen den 16 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011
Den nya lagen
1 kap. Inledning: syfte, innehåll och definitioner 2 kap. Anmälan om verksamhet 3 kap. Vårdgivarens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 4 kap. Behörighetsfrågor 5 kap. Begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder 6 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. 7 kap. Socialstyrelsens tillsyn 8 kap. Prövotid och återkallelse av legitimation m.m. 9 kap. Hälso- och sjukvårdens ansvarnämnd 10 kap. Straffbestämmelser och överklagan
Syfte, definitioner m.m. (1 kap.)
Hälso- och sjukvårdspersonal Omfattar även personal vid sjukvårdsrådgivning Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada Vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada Vårskada som är bestående och inte ringa, eller som lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit
Anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.)
Bestämmelser om anmälan av verksamhet m.m. motsvarar i huvudsak de som finns i LYHS
Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3kap. 1-4 §§)
Planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls Förebygga vårdskador Identifiera och analysera risker för vårdskador i verksamheten Undanröja eller om det är möjligt, begränsa risker Utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada Klargöra händelseförloppet och påverkande faktorer Ge underlag för förbättringsåtgärder Bifogas eventuell anmälan enligt Lex Maria
Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3kap. 1-4 §§)
Anmälningar enligt Lex Maria Anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Engagera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet
Anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen (3 kap. 5-7 §§)
Skälig anledning att befara att legitimerad personal kan utgöra en fara för patientsäkerheten Även personal som tidigare har varit verksam hos vårdgivaren
Skyldighet att informera patienter om vårdskada (3 kap. 8 §)
Inträffade händelser Viktiga åtgärder som ska vidtas Möjlighet att anmäla klagomål till Socialstyrelsen Möjlighet till ersättning Patientnämndernas verksamhet
Dokumentationsskyldighet (3 kap. 9-10 §§)
Skyldighet för vårdgivaren att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat. Patientsäkerhetsberättelse Upprättas senast den 1 mars varje år Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Vilka resultat som har uppnåtts
Behörighetsfrågor (4 kap.)
I sak oförändrade bestämmelser Ny patientsäkerhetsförordning ska ersätta FYHS Föreskrifter från Socialstyrelsen
Begränsningar för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (5 kap.)
Förbudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att tillhandahålla kontaktlinser tas bort i patientsäkerhetslagen
Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.)
Risker för vårdskador och inträffade händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskador ska anmälas till vårdgivaren Sjukvårdsinrättning där det ges psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård har rapporteringsskyldighet när det gäller skador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten
Anmälningsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel (6 kap. 11 §)
Hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel är skyldig att anmäla misstänkta överförskrivningar till Socialstyrelsen av bl.a. narkotiska läkemedel
Reformerat ansvarssystem
Disciplinpåföljderna varning och erinran tas bort i lagen och ersätts av en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen
Socialstyrelsens tillsyn (kap. 7)
Tillsynen ska främst inriktas på att vårdgivaren fullgör sina skyldigheter enligt 3 kap. (systematiskt patientsäkerhetsarbete) Sanktionsbestämmelser (föreläggande och förbud) skärps och kopplas till skyldigheterna i 3 kap.
Socialstyrelsens hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården (7 kap. 10-18 §§)
Vem som helst kan anmäla klagomål – mot personal eller mot vårdgivaren Anmäler en händelse Socialstyrelsen behöver inte utreda om klagomålet är uppenbart obefogat saknar direkt betydelse för patientsäkerheten och det saknas skäl att överväga åtalsanmälan Två års ”preskriptionstid”, om ej särskilda skäl föreligger
Socialstyrelsens hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården (7 kap. 10-18 §§)
Kritik mot enskilda yrkesutövare eller mot vårdgivare Åtgärd eller underlåtenhet, som strider mot föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten Möjlighet att överklaga utreds
Comments